När Sätra blev slutstation

En halvmulen dag för 50 år sedan anlände det första tunnelbanetåget Det var halvmulet och som varmast 11 grader den där dagen. När det första tunnelbanetåget kom in till Sätra, den nya slutstationen, bjöds det på dragspelsmusik och konstnären Siri Derkert passade på att ta en svängom på perrongen, rapporterade Dagens Nyheter dagen efter invigningen. “För 100 år sedan var den här stadsdelen ganska isolerad. För hundra år sedan fick vi telegrafi och kommunalt självstyrelse. I dag är Stockholm en omvandlingens stad. Drivkraften är kommunikationsmedlen, främst tunnelbanans utveckling, med antik terminologi ett av världens underverk”, invigningstalade borgarrå- det Helge Berglund. Han tackade också alla som “jobbat i vattenfyllda tunnlar tio meter under markytan”. Det fanns en anledning till att konstnären Siri Derket var med på tåget. Hon hade med sina “Ristningar i betong” smyckat väggarna på stationen vid Östermalmstorg, där premiärturen inleddes. Tunnelbanans utvidgning skedde i etapper och denna dag invigdes Östermalmstorg, Axelsberg, Bredäng och Sätra som blev den nya slutstationen.

Maryanne Björk flyttade in i en lägenhet på Eksätravägen i Sätra två år innan invigningen. – Det var hemskt innan tunnelbanan kom. Det gick fullsatta bussar från Örnsberg, jag kommer ihåg att jag höll på att slå ihjäl folk med en gardinstång jag köpte, sä- ger hon. Det var även gott om temporära lösningar när skog, fält och åkrar omvandlades till ett samhälle för tusentals människor med höghus, villor och radhus. – Det var en stor byggarbetsplats under flera år. Ibland fick man gå på spångar för att ta sig över leriga områden, säger hon. Men själva bostaden var i toppklass, jämfört med innerstan där mycket äldre bebyggelse hade låg standard. – Det låter helt otroligt att säga i dag, men det var bara att gå och välja lägenheten och allting var i toppklass, säger Maryanne.

Även Sätra centrum invigdes denna dag, som nästan var så bra att man kan tro att ingen tunnelbana behövdes. – Här fanns allt man behövde. Bank, kemtvätt, konsum, Ica. Allt. Luftigt och fint och mysigt, det tycker jag inte att det är i dag, sä- ger Maryanne Björk. De gröna vagnarnas ankomst i Sätra var dock naturligtvis ett lyft. – Det var en lycka att man slapp de där bussturerna. Sätras roll som sista stopp på linjen var ganska kortvarig. I mars 1967 nådde rälsen Skärholmen. Och i december samma år utgjorde Vårberg den nya slutstationen på linjen.l?Adrian Rosén adrian.rosen@mitti.se

Sätra
Sätra var en av de storgårdar som dominerade jordägandet i Stockholmstrakten före förortsbyggandets tid. Två bostadshus från 1700-talet finns idag bevarade tillsammans med ett torp och en tidigare sjökrog, Rostock. I det sparade grönbältet vid Mälaren finns också välbevarad arbetarbostadsbebyggelse från Sätra varv som byggde och lagade fartyg här mellan 1870 – och 1930-talet.

Stadsdelen Sätra började byggas 1964, fyra år senare var utbyggnaden klar. Precis som Bredäng har Sätra en enhetlig bebyggelse och generösa grönytor, men skillnaderna stadsdelarna emellan är ändå stora. Istället för höga skivhus är det här lägre lamellhus som dominerar. Husens utformning och gruppering ger Sätra en karaktär som i hög grad pekar bakåt, mot 1950-talet. Samtidigt förankrar dock enhetligheten i bebyggelse och planmönster stadsdelen tydligt i samtiden. Även om det var Stadsbyggnadskontoret som hade det övergripande ansvaret upprättades stadsplanerna för Sätra av Vattenbyggnadsbyrån VBB.
Strukturen är lättöverskådlig. I en vid båge från sydväst till nordöst löper stadsdelens matargatsslinga, Björksätravägen, från denna leder säckgator in till parkeringsplatser och hus. Inom matargatsringen ligger flerbostadsbebyggelsen. Här finns många mindre bostadsområden tätt placerade på höjder kring en lång och bred dalgång med ett centralt grönstråk; Sätradalsparken. Parken och andra omsorgsfullt utformade utemiljöer bidrar till att Sätra är en mycket ”grön” stadsdel. Genom Sätradalsparken leder trevliga gång- och cykelvägar

Utanför matargatsslingan ligger vidsträckta småhusområden. På detta sätt har man skapat en stadsplan som både är anpassad till bilismen och till 1960-talets alltmer skärpta krav på bilfria bostadsområden. Hållsätra 8, lamellhus uppförda 1965-68 efter ritningar av Gunnar Gräslund.

Centrumanläggningen ligger i sydöst, nära Sätravägen och E4:an. Anläggningen invigdes 1965. Centrumet består av en enda byggnad som är placerat över tunnelbanan. Byggnadens inre domineras av ett stort överbyggt torg. Detta var det första inomhuscentrat i Stockholmstrakten, men fler skulle följa; i Vårberg, Kista och på andra håll.
Källa:       Stockholms Stadsmuseum

Sätra, Stockholm

Koordinater: 59°17’5.72?N 17°55’14.04?O
Sätra är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Den gränsar till stadsdelarna Bredäng och Skärholmen samt till kommundelarna Segeltorp i Huddinge kommun och Kungshatt i Ekerö kommun. Ytan uppgår till 279 hektar land och 48 hektar vatten. Högsta punkt är Sätra berg som ligger 71 m ö.h., här finns sedan 1969 Sätra vattentorn. Stadsdelen avgränsas i norr av Mälaren och i söder av E4/E20. Sätra var under 90-talet Mälarviken för svenska folket, då TV4:s succéserie Tre Kronor till största del spelades in här. Området tillhörde tidigare Sätra gård och fram till 1960-talet var den enda bebyggelsen, de mindre torpen Sätra, Kärrtorp och Eklund. Sätra gård omnämndes redan 1376, då Bo Jonsson (Grip) köpte gården. Den blev ett säteri 1619 och har nu adressen Sätragårdsvägen 6. De nuvarande byggnaderna är från 1700-talet.Sätra varv startade sin verksamhet 1878 och där byggde man bland annat pråmar ända fram till 1935. Idag används själva varvsområdet som småbåtshamn. I anslutning till varvet ligger de hus som arbetarna på varvet bodde i. I det så kallade Varvsarbetarhuset har numera konstnärer sina ateljéer. Ibland arrangerar man konstkurser & workshops.

Sätras radhuslängor

Stockholms stad köpte marken 1961 från de kristna stiftelser som då ägde marken. En ny generalplan för Sätra togs fram 1962.År 1964 började man bygga bostäder, vilket man fortsatte med ända till 1972. Totalt uppfördes 66 flerfamiljshus, 548 enfamiljshus, 267 radhus, 174 kedjehus och 107 villor. Några av dom arkitekter som var inblandade var Åke Porne, Ali Forslund, Carl Erik Sandberg, Åke Östin, Olle Zetterberg. Arkitekturen är enhetlig, med 3 till 4 våningars lamellhus, de flesta i ljus puts. En del radhuslängor uppfördes i betongelement.Sätra centrum ritades av arkitekterna Gunnar Lindman, Harald Mjöberg och Åke Arell och invigdes 16 maj 1965. Det var Stockholms första inomhuscentrum. Inspirationen kom från USA. Sedan 2003 pågår arbeten med att bygga om och renovera centrum. På gränsen mot Bredäng finns Sätra Friidrottshall som är specialinredd för friidrott, bland annat med en doserad löparbana. Här har SM i inomhusfriidrott hållits.

I Sätra finns det tre större parker. Kulans parklek, Sätradalsparken med bland annat en plaskdamm, samt Borgmästare Skyttes lekpark. Det generella upplägget för Sätra är typiskt för en mindre miljonprogramsförort i Stockholm. Tunnelbanestation och centrum utgör tillsammans navet, och närmast dessa ligger höghus med hyresrätter, samt en grundskola (tidigare fanns två skolor till i Sätra). Strax öster om centrumet ligger Sätra industriområde, och åt väster fler bostadshus. Närmast centrumet är husen upp till 7 våningar höga, för att sedan övergå till trevåningshus med trappor. Än längre bort ligger radhusen och sist, närmast vattnet, ligger villorna. Tre dagis finns i Sätras ungefärliga geografiska mitt (finns dock flera dagis och fritids i området och det finns tre kommunala öppna förskolor). Närheten till skogsområden och motionsspår, samt flera fotbollsplaner i grus med inhägnad av stålgaller (så kallade kaninburar) är också typiskt. Eftersom även Skärholmen med sitt köpcentrum och Kungens kurva ligger nära, så finns mycket att tillgå i bekväm närhet.

Kyrkor och församlingar i Sätra

1966 invigdes Sätrakyrkan som är en så kallad samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan (Skärholmens församling) och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. I Sätra finns också Edsätrahemmet som är ett privat ålderdomshem och servicehus vilket har sitt ursprung i en “mödraförening” bland kvinnorna i baptistförsamlingarna i Stockholm.

Tunnelbanestationen i Sätra

Tunnelbanestationen Sätra trafikeras av T-bana 2 (Röda linjen) och ligger mellan stationerna Skärholmen och Bredäng. Stationen ligger på centrumets västra sida. Avståndet från stationen Slussen är 10,3 kilometer. Stationen invigdes den 16 maj 1965 och var även den sista att invigas i SS regi. Sätra var ändstation fram till 1 mars 1967 då banan förlängdes.  Källa:   Wikipedia